Hoppa till innehåll

Bokstart

Hej!

Bokstart vill ge alla barn en bra start in i språkets värld och vänder sig till dig som möter små barn i deras vardag. Du är betydelsefull för barnets språk – det börjar med dig! Satsningen är under ständig utveckling, och därför kommer den här webbplatsen att växa och förändras längs vägen. Har du frågor om Bokstart? Kontakta oss via e-post: info@bokstart.se eller besök vårt supportforum.

Ställ din fråga i vårt forum!

Bokstart

Lärdomar från pilotperioden

Foto på barn som biter på en bok

Under 2014-2017 fördelades bidrag till läsfrämjande insatser för fem pilotprojekt inom Bokstart. Syftet var att undersöka hur hembesök kunde genomföras som en metod för att stimulera små barns språkutveckling. Nu kommer rapporten med resultat från de första åren!

De första pilotprojekten påbörjades 2015 i utvalda stadsdelar i Göteborg, Landskrona och Södertälje. Året därpå utvidgades Bokstart till regionerna Jämtland/Härjedalen och Västernorrland för att utforska hembesök utifrån förutsättningar i glesbygd och inkluderade även asylsökande familjer. I pilotomgången har projekten framför allt vänt sig till familjer och små barn. Fokus har varit hembesök men en utgångspunkt var också att utveckla samverkan, framförallt mellan biblioteken och barnhälsovården, med syfte att förbättra kvalitet och långsiktighet.

Projekten vittnar samstämmigt om vinster med att möta barn och familjer i trygg miljö på deras hemmaplan. Att informera om vikten av språkstimulans och dela ut gåvoböcker stärker föräldrar i sin viktiga roll och bygger samtidigt tillitsfulla relationer, som i sin tur kan möjliggöra för familjer att i högre utsträckning också ta del av annan verksamhet som  erbjuds lokalt, som biblioteket och den öppna förskolan.

Här är rapporten från de första tre åren med Bokstart:

Fem pilotprojekt utforskar hembesök och samverkan (pdf)



Läser på hjärtats språk

Foto av ett barn som läser bok
Foto av ett barn som läser bok

Ibland är Paula stressad, städar för snabbt och springer upp och ned för trapporna hemma. Då kommer dottern Ida, 1,5 år, ofta med en bok med uppfordrande blick. Ida har förstått att läsningen är bästa vägen till en lugnare mamma. – Det är jättebra för mig, säger Paula. Pulsen går ner, vi är nöjda och får en fin stund tillsammans.

Familjen Dreher bor i Lina i Södertälje, ofta utpekat i medierna som ett av Sveriges farligaste områden. Men Paula och hennes man Holger, som arbetar i närheten, känner inte igen sig i den beskrivningen

– Det tog ett tag innan vi förstod att vi bor i ett så ett kallad ”utsatt område”. Människor som inte bor här har ofta en väldigt negativ bild men vi trivs jättebra.

När Paula från Finland och Holger från Tyskland kom till Sverige för tio år använde de mest engelska både på den utbildning som Paula gick och på Holgers arbetsplats.

– Det var när vår dotter Emma föddes som vi bestämde oss för att vi måste lära oss bättre svenska, säger Paula. Idag är Emma fem år och talar svenska, tyska och finska obehindrat. ”Kiija”, bok på finska, var ett av lillasyster Idas allra första ord. Hon har älskat böcker sedan hon var sex månader och fick besök av Bokstart.

– Vi fick ett brev hem från biblioteket, minns Paula. Det var på svenska, arabiska och engelska. Inte finska tyvärr! Där stod att de ville komma förbi och berätta om läsning. Det var ett trevligt brev som väckte intresse men första tanken var faktiskt: Oh nej, ytterligare ett tecken på att vi bor i ett utsatt område! Jag hade också velat ha lite mer information om tanken med projektet.

Paula letade upp på Bokstarts hemsida och fick veta mer.

Jag upptäckte att det handlade om att få igång läsning och språkutveckling tidigt för barnens skull. Och att det inte alls bara skedde i så kallat farliga förorter utan även på landet, till exempel. En kompis blev lite avundsjuk. ”Varför kommer de inte till oss”? minns Paula med ett skratt.

Låtsasfika och gosedjur 

I brevet angavs datum och tid för besöket och att det gick bra att ringa och ändra tid. Men Paula som är föräldraledig var hemma med båda barnen när det ringde på dörren. Utanför stod två kvinnor, bibliotekarier, med bokkassas i händerna. Emma, fem år, var också med under besöket och bjöd på låtsasfika med kanelbullar av trolldeg och mjuka tygbakelser.

- Emma bjöd på oss på låtsaskaffe i Ikeas barnservis medan bibliotekarierna packade upp böcker till Ida och gosedjur.

Paula har läst mycket böcker tidigt även för Emma, och fick nu bekräftat från bibliotekarierna hur viktigt det är för barnets språkutveckling att att börja så tidigt som möjligt.

– Barnens ordförråd växer och de får lättare att sätta ord på sina känslor, säger Paula som kan ge många exempel på hur Bokstart bidragit till att stärka henne i föräldrarollen, från ökad närhet och kommunikation till förmågan att hitta ett lugn.
– Jag frågade också om det var viktigt att läsa på svenska för Ida men de sa: ”Nej. Använd hjärtats språk.” Det tyckte jag var så fint, för så var det inte förr. När jag möter äldre finnar, de som kom till Sverige på 1960-talet, berättar de att experterna sa till dem att det var skadligt att prata finska med barnen och att det skulle motverka integrationen. Idag vet vi ju att det är tvärtom!

Böcker på alla språk

När Bokstartsbibliotekarierna kom på återbesök efter en tid var familjen utomlands.

– När vi kom hem låg en lapp i brevlådan med inbjudan till biblioteket istället. Vi gick dit och hämtade fler böcker till Ida och nu är vi ofta där, även Emma. Vi lånar böcker, går på sagostunder, läslovsaktiviteter och pyssel. Utbudet av böcker på olika språk har vuxit mycket jämfört med när vi flyttade hit.

Hemma hos familjen svämmar bokhyllor, golv och leklådor över av böcker på tyska, finska och svenska.

– Vi har ingen TV, säger Paula nästan lite ursäktande, så vi läser mycket tillsammans.

Utöver de spontana stunderna försöker föräldrarna också att ha rutiner så att läsningen aldrig glöms bort.

– Det tror jag är viktigt. Jag läste att dagens vuxna har enormt svårt att släppa sina mobiler, koncentrera sig och hitta den där närheten med sina barn. Där hjälper läsningen till.

Eftersom Paula är föräldraledig är det just nu mest hon som läser med barnen. Pappa Holger engagerar sig också men har ibland lite svårt att förstå de enklaste barnböckerna, säger Paula och skrattar.

– Han är ingenjör och är mer van vid tyska barnböcker som ofta är ganska tekniska. ”Hur funkar det här”. Han förstår helt enkelt inte vad de svenska barnböckerna handlar om! Men han ser ju hur Idas ordförråd växer. Det har vi också fått bekräftat från förskolan, att till Emmas språkutveckling ligger långt fram.

Paula älskar däremot de svenska böckerna för små barn.
– De är fantastiska för de är verkligen skrivna ur barnens perspektiv. Jag översätter ofta till finska medan vi läser och det har varit enormt bra för min svenska. Ibland läser jag böckerna själv i förväg för att vara säker på att jag förstår allt. Och jag tror att barnen tycker om det, för det blir mer som att jag berättar med egna ord och det går inte så fort heller.

Bokstart har betytt mycket för familjen Dreher men nu har Paula hört att projektet kanske inte kommer att fortsätta.

– Jag hoppas att det inte stämmer för jag tycker att det är så bra. Bokstart behövs, inte bara för läsning och språkutveckling. Det lugnar ner oss lite och ger en viktig stund tillsammans.

Tre favoriter

• Lalo trummar av Eva Susso och Benjamin Chaud

• Mamma borta av Chris Haughton

• Säjer hunden Pija Lindenbaum

Biblioteken i Södertälje

Biblioteken i Södertälje är med i Bokstart sedan mars 2015 och uppmuntrar småbarnsföräldrar att börja läsa tillsammans med sina barn tidigt för att stimulera språkutveckling och läslust. Familjer som bor i Hovsjö, Ronna, Östertälje, Geneta, Fornhöjden, Pershagen, Brunnsäng, Glasberga, Järna, Lina Hage, Saltskog, Viksberg, Västergård, Hölö - Mörkö samt Mölnbo har fått besök av Bokstart.

 

Bokstart lever vidare

Foto av två kvinnor och en bebis som läser bok på golvet
Foto av två kvinnor och en bebis som läser bok på golvet

– Allt fler inser vikten av att satsa på små barns språkutveckling, ett familjecentrerat arbetssätt och hembesök. Där passar Bokstart in som handen i handsken, säger Gertrud Widerberg, projektsamordnare för Bokstart i Göteborg.

Gertrud Widerberg har arbetat med Bokstart sedan starten 2015, då biblioteksanställda blev bokstartare och började göra hembesök hos familjer i några delar av stadens mest utsatta områden, Gårdsten och Bergsjön.

   – Den stora skillnaden var att vi började göra biblioteksarbete utanför biblioteket och gick hem till möjliga brukare. Det har inneburit att vi i ännu högre grad än annars försöker utveckla ett personligt bemötande utan att bli för privata. Att vi dessutom får sätta tydligt fokus på den allra tidigaste språkutvecklingen hos barn är en utmaning men också ett enda stort äntligen!

Inledningsvis fanns en oro för att familjerna skulle uppfatta bokstartarna som mästrande eller som kontrollanter.

   – Istället välkomnas vi i princip alltid med mycket värme och intresse. Ofta möts vi av uppdukade bord med godsaker, säger Gertrud. När vi frågar om vi får komma tillbaka strax innan barnet fyller ett år får vi till svar att vi är välkomna tillbaka när vi vill.

   Två av Göteborgs bokstartare läser varje vecka för barn på Öppna förskolan och möter ofta familjer som lockats dit efter ett Bokstartbesök.
   – Just lusten att snart ses igen har gjort att många familjer besökt både Öppna förskolan och biblioteket för kanske första gången. Det är smickrande för oss men framför allt toppen för barnet och familjens framtida möjligheter till ett rikare liv.

Genom Bokstart kommer de biblioteksanställda i kontakt med människor som har olika relationer till läsning. En del har liten eller ingen läsvana.
   – När de ser barnets glädje och intresse för böckerna sås ett frö till att umgås med barnet kring böcker och läsning. De flesta vet redan att det är viktigt men nu får de upp ögonen för att det skapar roliga och mysiga stunder.

   Det unika med Bokstart är inte bara att de allra yngsta står i centrum utan också ett starkt fokus på hela familjen.
– Vi bokstartare träffar inte bara barn och föräldrar utan även mor- och farföräldrar, syskon, släktingar, vänner och grannar. De är alla en del i varandras utveckling och historia även kring språk, läsning och skrivande. Det handlar verkligen om "family literacy". Ibland besöker vi familjer där föräldrarna inte är vana läsare men det märks att det sex månader gamla barnet redan har en läsförståelse. Det är ofta tack vare äldre syskon som tagit hem böcker från förskolan och skolan och läst tillsammans med sin lillebror eller syster.

   En del familjer blir förvånade över att det går att läsa för så små barn. Då förklarar bokstartarna att det inte handlar om regelrätt läsning i början utan om att kommunicera kring boken, till exempel peka och prata om bilderna.
– Första steget mot bra språkutveckling brukar vara när barnet tuggar eller slår på boken, säger Gertrud.

Den största utmaningen är att alls få komma hem till familjerna. De får ett brev inför besöket om att bokstartarna är på väg men mellan 30 och 40 procent öppnar inte när bokstartarna kommer.

   – På en del dörrar står det fel namn, några är bortresta och andra kanske inte vill ha besök, säger Gertrud. Det skulle kunna uppfattas som en dålig siffra men när vi i princip alltid möts av glädje från de vi faktiskt träffar väljer vi att fokusera på det.

   En ytterligare utmaning har varit uppdraget att samverka med aktörer inom barnhälsovården.

   – Vi har inte samma huvudman och det finns regleringar kring barnhälsovårdens verksamhet som försvårar. Dessutom är de så pressade i utsatta områden så det är begripligt att de inte alltid tar emot oss med öppna armar. Att pilotprojektet bara omfattat en liten grupp av barnhälsovårdens upptagningsområde har de själva uppgett som en försvårande faktor. Men det är viktigt att fortsätta och utveckla samarbetet, för vi strävar mot samma mål, barnets bästa, och vet att samverkan mellan aktörer är en stark framgångsfaktor.

Sedan starten 2015 har Gertrud och hennes kolleger träffat ungefär en tiondel av alla nyfödda i de utvalda stadsdelarna, drygt 160 familjer. Merparten av dem har inte svenska som modersmål och i många familjer talar föräldrarna olika språk.
­   – Ganska ofta är det lite språkhinder men när vi möts öga mot öga i en trygg miljö går det överraskande bra ändå, säger Gertrud. Frågor om flerspråkighet kommer ofta upp. Rådet vi ger är att kommunicera med barnet på sitt hjärtas språk, det man blir arg och det man blir kär på. Det är dessutom bästa grunden för barnets inlärning av svenska.

Hösten 2017 sjösattes Bokstart i ytterligare ett område i Göteborg. Verksamheten är finansierad av kommunala medel utifrån ambitionen att bli Staden där vi läser för våra barn, en del inom satsningen Jämlikt Göteborg.
   – I dagsläget har vi finansiering fram till årsskiftet men förhoppningen är att kunna utöka verksamheten nästa år till alla ”särskilt utsatta” bostadsområden. Vi får också många förfrågningar om att föreläsa om vårt arbete för kollegor runt om i landet. Även förskolepedagoger och personal inom barnhälsovården hör av sig, säger Gertrud. Det har gjort att vi alla har blivit bättre på att återberätta våra erfarenheter både muntligt och skriftligt. Gertrud och hennes kollegor valde tidigt taktiken att ständigt reflektera, byta erfarenheter och våga förändra.
   – Vi beslutade oss för att inte nöja oss med att gissa oss fram utan pröva saker i praktiken. I Lövgärdet har vi till exempel riktat oss till familjer där någon av föräldrarna fått sitt första barn eller där det första barnet fötts i Sverige. Det har visat sig framgångsrikt och där fungerar också samverkan med barnhälsovården fantastiskt. BVC informerar familjerna vid ett av besöken där om att Bokstart kommer att höra av sig. Det har gjort att vi får komma hem till en mycket högre andel av familjerna än tidigare.

Alla bokstartare för någon form av loggbok men framför allt samtalar de med varandra och delar erfarenheter och tankar.
   – Alla vittnar om att hembesöken gör det uppenbart att vi aldrig ska tro oss veta något om de vi möter eller hur saker ska fungera. Vi kan bara försöka förhålla oss på ett lyhört och respektfullt sätt. Då lär vi oss så mycket mer och blir mycket mer trovärdiga.

Gertruds bästa tips till nya bokstartare som planerar för hembesök

-Se till att ni är några stycken och avsätt tid och möjlighet för att reflektera tillsammans. Då lär ni er mer och arbetet blir ännu roligare.

-Utse en samordnare som ansvarar för logistiken och det praktiska kring såväl material som hembesöken. En sådan funktion har stor betydelse, särskilt vid uppstarten av projektet.

-Var ödmjuka inför er själva och dem ni besöker. Hembesöket kan få stor betydelse även om det är ganska kort. Kom ihåg att ni är oinbjudna gäster och inte vet någonting om dem ni möter.

-Ha tålamod när det gäller samverkan med andra aktörer. När ni fått mer praktisk erfarenhet kommer fler att lyssna och inse vilken bra insats ni gör och vilka viktiga medspelare ni är.