
Språknätet - samverkan för barnens bästa
Språknätet i Region Uppsala vill skapa en hållbar struktur för samarbete kring små barns språkutveckling. Målet är att insatserna inte ska vara beroende av enskilda eldsjälar, utan bygga på ett gemensamt ansvar mellan bibliotek, barnhälsovård och öppna förskolan.
Språknätet bildades 2010 med stöd från Statens kulturråd. Bakgrunden var tydlig: färre än hälften av småbarnsfamiljerna hämtade ut den gåvobok som barnhälsovården erbjöd alla nyfödda. Böckerna skulle hämtas på biblioteket, men insatsen nådde inte fram.
Det övergripande målet med Språknätet blev att främja små barns språkutveckling genom samverkan över kommun- och professionsgränser. Bland annat genom att skapa lokala språknätverk.
Tre av länets åtta kommuner deltog i starten. Här samverkade:
- Barnhälsovården
- Bibliotek
- Öppna förskolan/familjecentral
- Logopedin (i begränsad omfattning, men med kunskapsstöd)
Viktigast med Språknätet var viljan att öka engagemanget i samarbetet mellan barnhälsovård, bibliotek och öppna förskolan kring små barns språkutveckling, det formulerades som själva syftet med projektet.
Insatserna omfattade bland annat:
- Fortbildning för bibliotekarier, BVC-sjuksköterskor och pedagoger.
- Språkväskor fler barnavårdscentraler utrustades med böcker för de allra yngsta och handledning för samtal om språkutveckling.
- Logopedryggsäckar med språktränande material, spel och lekmaterial för barn med språksvårigheter (efter inspiration från Språk-kedjan i Region Halland). Dessa lånas ut när barnet träffat en logoped och fått ett recept.
Utmaningar
Tre år efter starten skrevs en formell överenskommelse mellan regionens sjukvårdsdirektör, kulturchef och kommunerna om att fortsätta samverka.
– Det är där vi fortfarande är idag. Det har dragit ut lite på tiden. På vissa håll fungerar Språknätet jättebra, på andra håll har det varit svårare att få till en hållbar samverkan, säger Katarina Grelsson, ansvarig för Språknätet sedan 2017.
Hon betonar att insatserna inte ska hänga på enskilda medarbetare.
– Grundtanken är inte att en fungerande samverkan ska hänga på eldsjälar. Den enskilda medarbetaren kan inte ta ansvar om inte den egna verksamheten gör det. Vi har ett avtal mellan verksamheter, då måste verksamheterna göra det möjligt för personalen att samverka. Det ska vara möjligt att ha ett professionellt engagemang.
Somliga insatser görs ändå på de flesta ställen som att dela ut en gåvobok och anordna föräldraträffar på biblioteket.
– I de tre kommuner där projektet startade fick medarbetarna mycket input och inspiration och har haft större möjligheter att bygga upp en fungerande verksamhet.
En utmaning är personalomsättning som enligt Katarina Grelsson gör det svårt att involvera nya medarbetare.
– Det ska vara lättare för varje enskild medarbetare att förstå sin del och därmed ha möjlighet att ta ansvar. Man har inte riktigt informerat utan tagit lite för givet att alla ska hänga med. Man måste grunda för alla nya medarbetare, säger hon och målar upp den bästa av språknätverk där medarbetarna förstår hur det är tänkt, blir engagerade och vet var de ska hitta information.
– Generellt har det nog varit lättare för nya barnbibliotekarier att sätta sig in i vad Språknätet är. Det har lyfts upp både av Regionbibliotek Uppsala och av den egna biblioteksorganisationen som en konkret arbetsuppgift och som ett sätt för biblioteken att arbeta med barns språkutveckling. I slutändan handlar det om förankring och att verksamhet/chef tar ett ansvar, säger hon.
Tidsbrist och underbemanning är ytterligare bromsklossar. Det är lätt hänt att man skjuter samverkan på framtiden för att man inte mäktar med just nu. Man kanske inte har de bästa förutsättningarna men det är ändå det man behöver utgå ifrån.
Arbetet framåt
En arbetsgrupp med personal från biblioteken, barnhälsovården och öppna förskolan arbetar nu med att revidera Språknätet. Målet är:
- En hållbar struktur för kunskapsöverföring.
- Tydliga roller och ansvar för varje medarbetare.
- Bättre introduktion för nya kollegor.
Det som trots allt ger goda förutsättningar inför framtiden är enligt Katarina Grelsson att det finns en formell överenskommelse om en språknätssamverkan. Det ger tyngd när man tar kontakt över professionsgränserna. Nästa steg är att förankra detta hela vägen ner i organisationen, till exempel från vårdcentralschefen till barnhälsovården.
Ett annat stöd är taxonomin, en utvecklingsmodell i trappstegsform, som utvecklades i början av projektet. Där kan man stämma av på vilken utvecklingsnivå samverkan ligger, vilket kan vara särskilt användbart under uppbyggnadsfasen.
– Vi vill lyfta mervärdet med samverkan, att vi stärker varandras verksamheter. Alla verksamheter har ju ett uppdrag när det gäller barns språkutveckling. Genom att samverka förstärker vi budskapet om föräldrarnas viktiga roll i barnens språkutveckling och kan nå och stärka fler föräldrar.
– Framöver vill vi förvalta det goda arbete som har gjorts, och som Uppsala var väldigt tidigt med, och arbeta framåt för att skapa en så hållbar och långsiktig struktur för Språknätet som möjligt, säger hon.
Språknätet i Region Uppsala
Språknätet är en samverkansform mellan regionbiblioteket, barnhälsovården, öppna förskolor/familjecentraler och folkbiblioteken i Region Uppsala. Syftet är att främja de små barnens språkutveckling. I aktiviteterna ingår samverkan kring bland annat familjeträffar, utdelning av gåvobok till nyfödda och gemensamma studiedagar med föreläsningar och diskussioner. En överenskommelse om samverkan och en taxonomi har tagits fram inom Språknätet.
Stark samverkan i Enköping
Enköping var en av tre pilotkommuner i Språknätet. Bibliotekarien Helena Gille har varit med från starten och vittnar om att samverkan mellan bibliotek, barnhälsovård och öppen förskola fungerar bra.
– Utmaningen är att se detta som en prioriterad verksamhet som man håller fast vid, säger hon.
I Enköpings kommun har bibliotek, barnhälsovård, öppen förskola och logopedi samverkat väl. Medarbetarna får under populära regionala träffar gemensam fortbildning med bland annat föreläsningar. På så sätt lär de känna varandras verksamheter på ett naturligt sätt, och lär av varandra.
Det kan handla om alltifrån inspiration om hur man läser rim och ramsar, till att veta vad man gör på en språkscreening. Eller om den lika enkla som värdefulla insikten som en barnavårdscentral fått, om föräldraträffarna läggs på fredagar så kommer det fler pappor.
– De olika professionerna berikar varandra och ingen del är mindre värd än någon annan. Att vi känner till varandras verksamheter är pricken över i:et. Vi har en mycket bra grund att stå på och ger varandra draghjälp. Det är tryggt för föräldrarna och barnens språkutveckling, säger hon.
Få språknätverket att fungera
Bibliotekarien Helena Gille ger sina bästa tips:
- Gemensamma fortbildningstillfällen lägger grunden för ett bra samarbete.
- Bra föreläsare är viktigt.
- Större regionala träffar inspirerar.
- Prestigelöshet underlättar, ingen del är mindre värd än någon annan.
- Lär och bolla över professionsgränserna – det ger större genomslag.