Hoppa till innehåll
Foto av ett litet barn som känner på böcker i bokhylla
Ett litet barn som trycker in böcker i en bokhylla.

Bilda ett språknätverk

Nätverk är ett smart sätt att lära, dela erfarenheter och utveckla arbetet med barns språkutveckling. Här får du tips på hur du kommer igång och frågor som hjälper dig att planera och följa upp.

Ett språknätverk är ett sätt att lära och utvecklas tillsammans. Det samlar personer med ett gemensamt professionellt intresse, att främja små barns språkutveckling, och skapar utrymme för samverkan och erfarenhetsutbyte.

Varför nätverk?

Nätverk är en effektiv form för lärande. Deltagarna delar ambitioner och utvecklar något gemensamt. Inom Bokstart handlar det om att:

  • Stärka barns språkutveckling
  • Samverka över professionsgränser
  • Utbyta kunskap och idéer

Två typer av nätverk

Fria nätverk – Medlemskapet är frivilligt och bygger på relationer mellan individer. Gruppen väljer ledare, som kan rotera mellan deltagarna.

Formella nätverk – Ingår i organisationens struktur och styrs av utsedda ledare. Arbetet följs upp mot beslutade mål och liknar en projektgrupp.

Kom igång

I vår verktygslåda hittar du frågor som hjälper dig att:

  • Starta ett nätverk
  • Planera och hålla nätverksträffar
  • Utvärdera insatserna

Att fundera över

Innan nätverket bildas

  • Vilka ska delta? Vilka fördelar och nackdelar finns det med olika sammansättningar?
  • Hur många ska delta? Ett mindre antal kan fungera bra om alla är närvarande men förlorar i dynamik om personer är frånvarande. Om syftet främst handlar om lärande kan nätverket vara stort och bestå av grupper i gruppen. 
  • Vilken tid och vilka resurser behövs?  Hur ofta ska nätverket träffas och hur mycket tid förväntas medlemmarna lägga på deltagande? Behöver tid också avsättas för förberedelser och efterarbete? Vilka andra resurser behövs?
  • Är tiden deltagare förväntas lägga förankrat med chefer och ledning?

I genomförandet av nätverksträffar

  • Hur skapas delaktighet och trygghet? Hur mycket tid behöver vi ägna åt att lära känna varandra?
  • Hur skapar vi en struktur som rymmer både berättelser om framgångar och motgångar?
  • Hur ser spelreglerna ut? Behöver vi diskutera frågor om sekretess?
  • Hur skapas engagemang och känsla av ansvar? Vilka samtalsformer kan användas?
  • Behöver nätverket ta in kompetens utifrån? En extern föreläsare kan bidra till fördjupning och reflektion. En processledare kan bidra till en öppnare dialog.
  • Vad ska ske mellan möten? Kan något av det som lyfts i nätverket prövas i den egna verksamheten? Hur ska kommunikationen se ut?
  • Hur introduceras eventuella nya deltagare?

I uppföljning 

  • Har alla i nätverket en gemensam bild av nätverkets syfte? En gemensam bild av problemet och behovet?
  • Har deltagarna respekt för varandras uppdrag och kompetens? Kunskap om varandras uppdrag? En gemensam kunskapsbas och kunskap om varandras begrepp?
  • Använder deltagarna sina konkreta erfarenheter som grund för samtal och dialog? Fördjupar ni er kompetens genom samtal?
  • Har ni det samtalsklimat ni önskar? Är det präglat av dialog, diskussion eller debatt? Reflekterar ni tillsammans och drar slutsatser? Ges alla möjlighet att komma till tals? Får t ex alla deltagare möjlighet att göra en personlig reflektion efter varje möte?
  • Är nätverket förankrat hos ledning och chefer? Och har ledningen formulerat mål för nätverket? Efterfrågas resultat? Finns det behov av att ledningen tydliggör uppdraget?
  • Fungerar kommunikationen mellan möten?
  • Har deltagarnas verksamheter strukturer och kanaler för att ta vara på och tillgängliggöra kunskap som uppstår genom nätverket?

Inspiration till frågorna är hämtad från:

  • Statens kvalitets- och kompetensråd (2003). Nätverk för lärande och utveckling. Den här boken ger några svar på frågan: Varför nätverk?
  • Socialstyrelsen (2013). Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer.