Hej!

Bokstart vill ge alla barn en bra start in i språkets värld och vänder sig till dig som möter små barn i deras vardag. Du är betydelsefull för barnets språk – det börjar med dig! Satsningen är under ständig utveckling, och därför kommer den här webbplatsen att växa och förändras längs vägen. Vad behöver, önskar och saknar du inom Bokstart? Kontakta oss via e-post: info@bokstart.se eller gå till vårt forum.

Tyck till i forumet!

Bokstart

Tidig språkinsats i samverkan

Foto på barn som ligger på matta och läser bok
Foto på barn som ligger på matta och läser bok

Bokstart syftar till att stärka små barns språkutveckling genom att stärka föräldrar i deras betydelsefulla roll, utveckla samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola, samt öka, och sprida, kunskaper om små barns språkutveckling.

Rapport

Kulturrådet har sedan 2017 i uppdrag av regeringen att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande verksamhet. Ett initiativ inom uppdraget är Bokstart, en nationell satsning på små barns språk- och läsutveckling. Bokstart-program finns i närmare 30 länder och har pågått i Sverige i form av pilotprojekt från 2015.

Familjen är utgångspunkt

Bokstart stärker föräldrar i deras betydelsefulla roll för att tidigt stimulera barnets språk och kommunikation. Forskningen visar tydligt att tidig språkstimulans har stor betydelse för barnets språk- och läsutveckling. Utvärderingar från andra länder visar att föräldrar som deltagit i bokstart-program läser mer med sina barn och de går oftare till biblioteket. De blir också mer medvetna om läsningens roll för språkutvecklingen. Behov av stimulans för språk- och läsutveckling finns i alla samhällsgrupper och Bokstart är en generell satsning för alla små barn. En viktig grund är att arbetet utgår från familjens och barnets behov.

Samverkan är en framgångsfaktor 

Bokstart vill främja långsiktig och hållbar samverkan mellan folkbibliotek, förskola och barnhälsovård, som alla har ett uppdrag att arbeta med små barns språkutveckling. Samverkan innebär att olika yrkesgrupper tillför sina specifika resurser och kompetenser till en gemensam uppgift i syfte att stärka varandras arbete. Bokstart vill skapa förutsättningar för yrkesgrupper inom bibliotek, barnhälsovård och förskola att mötas och samarbeta för att på olika sätt nå så många barn och föräldrar som möjligt. Samverkan är en framgångsfaktor för att uppnå likvärdighet när det gäller barns språk, kommunikation och läsning.

Kulturrådet har regeringens uppdrag att under 2017-2020 utvidga Bokstart till fler regioner och koppla satsningen till förskola. Som en del i utvidgningen erbjuder Kulturrådet möjlighet att söka bidrag för regionala och kommunala satsningar på små barns språkutveckling. Webbplatsen Bokstart.se är framtagen som en resurs för i första hand yrkesgrupperna men även intresserade föräldrar och andra vuxna i barns närhet.

Bokstart utvecklas i dialog med berörda verksamheter och målgrupper och utifrån deras behov och förutsättningar. Ett viktigt stöd i arbetet är gruppen sakkunniga.

Sakkunniga bokstart 2018

Pia Borrman
Utvecklingsledare Regionbibliotek Stockholm

Lotten Ekelund
Språk-, läs- och skrivutvecklare Göteborg

Erica Eklöf
Språk-, läs- och skrivutvecklare Halmstad

Astrid Frylmark
Legitimerad logoped

Jennie Hedman
Barnhälsovårdsutvecklare Region Jämtland/Härjedalen

Annelien van der Tang
Biblioteksutvecklare Region Skåne

Tidig lässtimulans

Hemmet är ofta är den plats där barns läsintresse tar form och utvecklas. Forskning pekar också på ett starkt samband mellan tillgång till skriftspråk i hemmet och utvecklad läsförmåga.

Rapport

Särskilt viktigt för barns läsutveckling är föräldrarnas engagemang, även om andra personer i barnets närhet kan ha väl så stor betydelse. Föräldrar som uppskattar att läsa och vill dela den erfarenheten med sina barn förmedlar helt enkelt en positiv attityd till läsning, vilket kan bli avgörande för ett barns läsförmåga. Tidiga läsaktiviteter i hemmet, det muntliga språket och social interaktion, lägger en grund för barn att lära sig läsa i skolan.I studien Att läsa och skriva i förskolan (2011) betonar pedagogen Carina Fast skillnaden mellan att lära barn att läsa och att skapa intresse hos barn för att läsa. Föräldrar som regelbundet stödjer sina barns lärande i allmänhet och läsutveckling i synnerhet spelar en avgörande roll för såväl barnens läsmotivation som läsfärdighet. Föräldrars engagemang i hemmet är särskilt viktigt för barns läsutveckling under tidig barndom, och får betydande konsekvenser för såväl den språkliga och kognitiva förmågan som läsintresset och läsmotivationen.

Mycket talar för vikten av tidiga insatser för att stärka barns positiva förhållande till litteratur och läsning.  När det gäller barns tidiga språkutveckling råder det konsensus bland forskare om föräldrars betydelse. I forskningen om familjens och hemmiljöns påverkan på barns läsutveckling finns gott om exempel på de långsiktiga effekterna av ett tidigt föräldraengagemang. I avhandlingen Tidig språkstimulering av barn (1993) pekar Ann-Katrin Svensson på att betydelsen av tidig språkstimulans genomgående betonas inom olika forskningsinriktningar. Svensson sammanfattar några av forskningens slutsatser om vikten av tidig språkstimulans, och pekar bland annat på att det genom information till föräldrar är möjligt att påverka graden av interaktion med barnen, samt kvaliteten på den stimulans som barnen får i hemmet. Föräldrar med kunskaper om stimulansens betydelse för barns utveckling språkstimulerar sina barn mer än andra, och dessa barn klarar sedan läs- och skrivinlärningen bättre än barn som fått mindre stimulans.

Högläsningens goda effekter på barns språkutveckling är väl dokumenterade. Högläsning är också ett sätt att ta del av en berättelsegemenskap, att dela en gemensam läsupplevelse som skapar gemensamma band och referensramar mellan exempelvis förälder och barn, syskon, eller i en grupp på förskolan. I synnerhet för de allra minsta barnen kan högläsning innebära en väsentlig del av den psykologiska anknytningen till andra.

Läsning liksom språkutveckling i stort handlar i hög utsträckning om att vara en del av en gemenskap och om meningsskapande. Till den goda högläsningen hör att läsa med inlevelse, att använda blicken och kroppen vid läsningen, samt att involvera barnen genom att ställa frågor. En variant på högläsning som ofta förespråkas innefattar en dialog mellan barnen och/eller mellan barnen och högläsaren före, efter och under läsningen. Det är en metod som innebär att man läser med, snarare än för, barnen. En vanlig benämning på denna högläsningsmetod är dialogisk högläsning.

Barn som läser bättre än sina jämnåriga läser mer, och blir därmed ännu bättre på att läsa. Barn som läser sämre läser mindre, med följden att de ytterligare hamnar efter. Detta har kallats för läsningens ”Matteuseffekt”. En ”Matteuseffekt” innebär att en redan gynnad part gynnas ytterligare – effekten har fått sitt namn efter det ställe i Matteusevangeliet som säger att ”[v]ar och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har”. Matteuseffekten har använts till att förklara den under skolgången successivt ökande klyftan mellan starka och svaga läsare (Stanovich 1986).

Detta avsnitt bygger på kapitlet ”Tidig lässtimulans” i  rapporten Med läsning som mål som gavs ut av Kulturrådet 2015. Författare var Jonas Andersson.

Tyck till!